Sjukhusbiblioteken i Västerbotten

25 år sedan murens fall: En gripande familjehistoria blir en fascinerande skildring av ett Östtyskland i miniatyr.

Maxim Leo växer upp i ett Östberlin där inga frågor är tillåtna. Det enda han känner till är att hans rebelliska föräldrar, Wolf och Anne, grälar om ”den stora saken” och om morfaderns socialistiska åsikter. De en gång så djupt förälskade föräldrarna glider allt mer isär. Maxim upplever en skrikande pappa, en mamma som gråter i smyg i köket och en morfar som förvandlas till en främling.

Drygt tjugo år senare, när Berlinmuren är ett minne blott, beslutar sig Maxim för att hitta svaren på de frågor han aldrig fick ställa som barn. Historien som växer fram är sprängfylld av hopp, lögner, grymhet och svek. Men också kärlek.

Maxim Leos gripande familjehistoria blir en fascinerande skildring av ett Östtyskland i miniatyr.

»Som DDR-skildring är boken välgörande fri från både nostalgi och svartmålning. En mycket läsvärd familjekrönika.« Bibliotekstjänst

Maxim Leo är född 1970 i Östberlin. Han studerade statsvetenskap i Berlin och Paris. Sedan 1997 är han redaktör på Berliner Zeitung. 2002 nominerades han till Egon-Erwin-Kisch-priset, samma år fick han det tysk-franska journalistpriset och 2006 hedrades han med Theodor-Wolff-priset. 2011 fick han det Europeiska bokpriset för Röd kärlek. Maxim Leo bor med sin familj i Berlin och genom sitt fönster har han utsikt över sitt barndomshem.